Abstract  This paper examines the Copenhagen Climate Conference held in the Bella Center in Copenhagen, December 2009. The aim of this paper was to analyse the highly anticipated conference, and why it did not result in a binding protocol between the world?s states. The focus of this paper was to examine two key actors in the Copenhagen negotiations: the people?s republic of China and the European Union.

Several scenarios point toward a future where we are far more people on Earth than today, where most of those people will live in cities and where oil no longer dominates in the transport systems and in agriculture as an energy source and where less energy will be available to us. The report investigates what areas in traditional ecological knowledge that can contribute to the transition that follows a future with less energy and establishes three areas with the potential of becoming important: areaspecific biological knowledge in societies that are more dependent upon its surrounding environment and its natural prerequisitesthe local management of these biological resources, which often means a fair sharing and sustainable handling of the resources and which has been observed in Nobel price awarded Elinor Ostrom?s researchthe world views that lie behind how the environment is considered and managed, world views that can inspire and point toward how we in the future should formulate world views that do not give the destructive modern management of the environment It is also noted that the magnitude of the city living in the future is a historical news and that very little research has been done in how traditional knowledge can be transferred into this kind of living..

Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i problematiken i Amazonas regnskog förklara varför de åtgärder som satts in inte fungerat enligt avsikterna, samt att diskutera möjliga lösningar på de problem som finns utifrån Elinor Ostroms teori. Slutsatsen är att regnskogsavverkning, industrier, boskapsskötsel och svedjebruken är de faktorer som har störst negativ miljömässig inverkan på Amazonas. Trots kan jag dra en stark slutsats av detta, och det handlar om att dessa problem skulle vara betydligt mindre om länderna det rör sig om hade haft bättre ekonomi. Ekonomin är en starkt avgörande faktor till varför Amazonas exploateras. Att Ostroms principer för att en institution för common-pool resurser ska lyckas inte i huvudtaget uppfylls av Amazonas regnskog kan jag konstatera.

This study examines the organization of the village society in Benestad, in southern Sweden, during the period from 1886 to 1928. The study focuses on the commonly owned resources in the village and how the landowners there came together and shared the resources. By studying the records of the societies? meetings, and in particular the cases that concerns the common resources, a categorization has been done. The results of the study show that the landowners in Benestad shared pasture lands, milk carriage and other resources with one another. Overall, the village society had a strong organization with at least two yearly meetings about the commonly owned resources.

Several scenarios point toward a future where we are far more people on Earth than today, where most of those people will live in cities and where oil no longer dominates in the transport systems and in agriculture as an energy source and where less energy will be available to us. The report investigates what areas in traditional ecological knowledge that can contribute to the transition that follows a future with less energy and establishes three areas with the potential of becoming important: areaspecific biological knowledge in societies that are more dependent upon its surrounding environment and its natural prerequisitesthe local management of these biological resources, which often means a fair sharing and sustainable handling of the resources and which has been observed in Nobel price awarded Elinor Ostrom?s researchthe world views that lie behind how the environment is considered and managed, world views that can inspire and point toward how we in the future should formulate world views that do not give the destructive modern management of the environment It is also noted that the magnitude of the city living in the future is a historical news and that very little research has been done in how traditional knowledge can be transferred into this kind of living..

Uppsatsen är ett försök att se kulturarvsförvaltningen i Kalmar län utifrån Ostroms åtta principer, som handlar om en uthållig förvaltningen..

The focus on this essay is derived from an international and national dialogue for sustainable development. The recommendation from international level has been to find solutions for governments to implement strategies for sustainable development between local and regional level. This initiative is to improve and stimulate the dialogue between the local inhabitants, officials, entrepreneurs and stakeholders in the communities together with the authorities on the regional level. The purpose is to share knowledge and find ways to learn about the natural systems and how to co-operate in the work of preserving the natural resources and developing different processes for a sustainable development. Many scientists? today stress the importance that ecosystem resilience is promoted by biodiversity conservation and that we need to find solutions for local ecosystem management practices.This essay aims to find theoretical approaches and perspectives that can be used in a wider framework to study co-operative processes between the local (agent) and regional (structure) level.

This essay examines the policy process of specialist medical training in three Swedish counties. The essay will first describe the policy process. Secondly the politicians parti-cipating in the process is examined. Thirdly, it is tested whether it is possible to analyze the policy process based on Ostrom's theories of cooperation around a common pool resource. In this case, the common pool resource is specialized medical practitioners skills that the Swedish county councils must collaborate on to competence should be sufficient for the county council needs, something that is not the case today.One conclusion of the study is that the health care law is not clear enough when it comes to who is responsible for providing a sufficient number of specialists.

Denna studie avser förklara varför inga politiska åtgärder vidtas för att minskaköttkonsumtionen när det finns tydliga belägg för dess bidragande effekter påklimatuppvärmningen. Genom en motivanalys iakttar jag aktörsbaserade och strukturellafaktorer som förklarar varför förslaget om en skatt på kött får dåligt gehör. Genom att jämföraden politiska hanteringen av köttkonsumtionen med bilismen åskådliggör jag ytterligarefaktorer som bidrar till att styrmedel finns i det ena fallet men inte i det andra.Jag har tolkat mitt material utifrån ett teoretiskt perspektiv som kan benämnas institutionalrational choice. Enligt detta är individen en allmänt rationell aktör som gör ställningstagandeni osäkra situationer tillsammans med andra. Klimatet utgör en gemensam resurs som ärtillgänglig för alla och närmast omöjlig att kontrollera.

Fiskresurserna har varit och är en viktig del i utvecklingen av Senegal. Men nu är situationen på väg att förändras och bestånden av fisk håller successivt på att utarmas. Inhemska och utländska fiskare rivaliserar om resurserna. Fiskarna bryter mot de gällande reglerna samtidigt som kontrollen av nyttjandet är bristfällig. Detta leder i sin tur till att regleringen av resursutnyttjandet blir problematisk.

Kräftfisket i Råneälv utgör en gemensam resurspool, en sk. common - pool resource (CPR). Runtom i världen utarmas sådana resurspooler i allt snabbare takt eftersom ett stort problem med allmänna resurser är att de kan tömmas men det är mycket svårt att stänga användare ute. Kräftbeståndet i Råneälv är av arten flodkräfta, vilken är väldigt känslig för både sjukdomar och miljöförändringar. Vad är det då som gör att man fiskat kräftor i Råneå sedan 1960-talet och det finns inga tecken som tyder på att resursen skulle vara hotad av överutnyttjande? Detta trots att resursen måste möta även både biologiska och ekonomiska potentiella hotbilder.

Syfte: Att med utgångspunkt i artiklarna 3 och 4 i FN:s konvention om urfolk och lokala samhällens rättigheter och artikel 8j i konventionen om biologisk mångfald undersöka samers nyttjanderätt till privategendom. Artiklarna väcker en rad intressanta frågeställningar. Jag kommer koncentrera mig på att diskutera självbestämmandet och ägandets legitimitet utifrån ett kollektivistiskt och ett individualistiskt perspektiv. De perspektiven står samhällsfilosoferna Karl Marx och Robert Nozick för. Jag kommer även undersöka ägande som rättighet, dels utifrån ovanstående men även utifrån Wesley Hohfeld och Onora O?Neills rättighetsteorier och analyser.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Gagnefs kommun och Bergs kommun arbetar med det generella strandskyddet, vilka attityder till detta som finns i kommunerna och hur arbetet påverkar landsbygdsutvecklingen. Särskilt fokus läggs på hanteringen av små sjöar och vattendrag. Undersökningen har skett med hjälp av en kvalitativ metod som innefattar intervjuer med markägare och tjänstemän från kommunerna samt observationer. Analysen utgår från Garrett Hardins begrepp tragedy of the commons, Elinor Ostroms begrepp common-pool resources och open access resources samt Bo Rothsteins begrepp sociala fällor och tillit. Slutsatsen med uppsatsen är att Gagnefs kommun och Bergs kommuner arbetar olika med strandskyddet gällande små sjöar och vattendrag. En majoritet av informanterna anser att det generella strandskyddet endast ska omfatta naturliga vattendrag, samt att strandskyddet bör vara mer flexibelt på landsbygden än i storstäderna. Flexibiliteten innebär exempelvis att strandskyddets regelverk ska anpassas till platsen och inte tillämpas generellt över hela landet..

De två torskbestånden i Östersjön har minskat markant sedan mitten av 1980-talet. Uppsatsens syfte var att försöka klargöra om förvaltningen av östersjötorsken kan anses vara ett institutionellt och ekologiskt hållbart arrangemang, och om EU:s återhämtningsplan och grönbok för torskfisket i Östersjön kan anses bidra till att förbättra förvaltningen av torsken. Förvaltningen av östersjötorsken analyserades utifrån Elinor Ostroms åtta designprinciper för institutionellt hållbara arrangemang, som innebär att om designprinciperna uppfylls, så kan arrangemanget anses vara hållbart. Ett teoretiskt syfte med uppsatsen var också att studera om dessa principer kan appliceras på geografiskt stora och komplexa gemensamma resurser, likt torskfisket i Östersjön. En slutsats som kunde dras var att principerna tycks fungera dåligt att applicera på torskfisket.

Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för en lyckad samförvaltningsprocess i de nya viltförvaltningsdelegationerna (VFD). Vad som gör detta ämne särskilt intressant är att det existerar en komplexitet kring intresset av viltförvaltning. Denna komplexitet inrymmer olika åsikter om hur vilt bör/skall förvaltas och grunden till problemet är människans samexistens med först och främst rovdjuren. Metoden för att göra detta utgörs av en undersökande flerfallstudie där en kvalitativ innehållanalys utförs på redan insamlat intervjumaterial inom forskningsprojektet Legitimate institutions for carnivore management. Föremål för analys är även det formella regelverk som delegationerna har att förhålla sig till i form av; Förordning (2009:1 474) om viltförvaltningsdelegationer.